top of page

 Enligt Andra Vatikanens ekumeniska råd: Syftet med sakramenten är att helga människan. Genom dem kommer människan att kunna ta emot nåd, dyrka Gud på rätt sätt och utöva kärlek.  Ordet sakrament kommer från det latinska ordet sacramentum. Det motsvarande grekiska ordet som används av den ortodoxa kyrkan är mysterium.

Den katolska kyrkan har sju sakrament:

 Weyden: Dop, konfirmation, rippi

Dagg

Den katolska kyrkan använder sig av barndop. Föräldrar rekommenderas  punkt efter barnets födelse för att ta barnet till dop. En gudfader som tillhör den katolska kyrkan väljs åt honom, men vittnet kan vara från en annan kristen kyrka. Om den som ska döpas är vuxen är det ofta brukligt att döpa honom eller henne vid påsk (enligt tidig kyrklig tradition)

"Jag döper er i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn."  Med dessa ord döper prästen barnet/vuxna och lägger rent vatten på huvudet.

Betydelse:

Människan får nytt liv i Kristus och renas från alla sina synder såväl som arvsynden. Han kommer att förknippas med såväl den himmelska som den jordiska kyrkan. Dop utförs bara en gång i en persons liv, eftersom den katolska kyrkan också accepterar dop i andra kristna kyrkor.

Bekräftelse av dop (konfirmation)

Efter dopundervisning kan en person som är döpt konfirmeras. Barnet anses ha uppnått den ålder då han eller hon kan ansvara för sitt eget andliga liv.

Förbättring eller rip

Kyrkan anser att hon har fått auktoritet från Gud att förlåta människor för deras synder. Man måste känna ånger över sina handlingar. Han vänder sig till prästen och bekänner för honom de handlingar han upplevt som synd. Katolska kyrkor har speciella hängstolar för denna leverans med en gardin mellan gatan och prästen. Rippning kan också ske på andra sätt. Prästen ger gatan förlåtelse för synder och beordrar försoningsarbete, som till exempel kan vara fasta, pilgrimsfärd, besök i ett helgons grav eller annat ...

2sevens (1).jpg

Eukaristin

Andra namn inkluderar: nattvarden, bryta brödet, nattvardssammankomst, minne av Herrens lidandes uppståndelse, heligt offer, mässa, offer

Endast medlemmar av den katolska kyrkan får delta i kvällsmaten. Den som kommer till nattvarden måste innan detta fasta minst en timme. Både nattvardsbröd och vin delas ut till församlingsmedlemmarna. Den katolska kyrkan har en doktrin om transsubstantiation, vilket innebär att sakramenten, brödet och vinet, i hemlighet blir Kristi kropp och blod när prästen reser dem upp vid altaret, släpper en liten klocka och kyrkofolket faller på knä. Brödet och vinet har blivit Kristi kropp och blod.

 

Kyrkan ålägger alla församlingsmedlemmar att närvara vid sakramentet åtminstone på söndagar och särskilt vid jul, trettondagshelgen och högtiden för Kristi himmelsfärd. På dessa helgdagar, innan man går på kvällsmat, är det också vanligt att gå och umgås.

Weyden: Eukaristin

Vigningens sakrament

Det finns tre grader av invigningssakramenten:

1. Biskopskap, andra prästadömet och 3. Diakonat.

1. Andra biskopar ordinerar en ny biskop. Den invigde får prästadömets fullhet och leder som en sakramental pastoral mission sitt eget lokala stift som dess förman.

 

2. Biskopen förordnar präster endast till män som har fullgjort de studier som krävs för ämbetet och har avgivit löfte om äktenskap. Vid vigningen är prästen bemyndigad att tjäna som pastor i kyrkan, att administrera sakramenten och att förkunna Guds ord på ett ansvarsfullt sätt i sin kyrka.  

3. Dessutom är det bara män som ordineras till tjänsten som diakon. Mannen ska vara en man som har gett löfte om ogift vid 25 års ålder eller som redan är gift i 35 år. Deras uppdrag är att tjäna under biskopens myndighet, till exempel i olika välgörenhetsställningar, ordets förkunnelse och liturgi.

Äktenskapets sakrament

Enligt den katolska uppfattningen är äktenskapet mer än bara ett helgningssakrament. Äktenskapet är tänkt att vara tills en annans död. Kyrkan accepterar inte skilsmässa, även om sekulär lag tillåter det. I detta avseende kan kyrkan inte inviga de frånskilda.

Om en katolik vill gifta sig med en icke-katolik måste han eller hon söka särskilt tillstånd från prästen i hans eller hennes församling. Kyrkan hoppas dock på att på något sätt kunna delta i en vigsel som anordnas av en annan kyrka.

Weyden: prästadömet, äktenskapet, smörjelsen av de sjuka

Hängstol

Sakramentet för smörjelsen av de sjuka

Ibland kallas detta sakrament felaktigt för den sista smörjelsen. Detta sakrament kan dock utföras mer än en gång. Kyrkan hoppas att anhöriga ska anmäla sina anhöriga på allvar i god tid och bjuda in prästen på sjukan. Prästen ber för de sjuka och smörjer de sjuka med den olja som tillhandahålls.

SAKRAMENTALER

Sakramentaler är förordningar förordnade av kyrkan för olika ändamål i människolivet, de kan användas för att helga föremål som är användbara för människor, för att välsigna ett nytt hem, en ny livssituation, för att välsigna byggnader, för att välsigna en grav, för att utrota ondska.

I leveransen ingår alltid bön och i förekommande fall handpåläggning, vattning, kors.

Källor: Jaanu-Schröder 2008 High School Catholic Religion (s.116-118) Helsingfors: Edita Prima oy

       https://www.katolinen.net/kaste.html   

       https://www.katolinen.net/vahvistus.html

       https://www.katolinen.net/eukaristian-sakramentti.html

       https://www.katolinen.net/parannuksen-sakramentti.html

       https://www.katolinen.net/sairaiden-voitelu.html

       https://www.katolinen.net/vihkimys.html

       https://www.katolinen.net/avioliitto.html

bottom of page